Lite skillnad från Svenska Idol....

Detta är den holländska, och nej sånt ser vi inte här inte. .

...

trött på att ha ont i magen , det förbannade b-r-å-c-k-e-t ömmar så jag vet inte vad. På tisdag opererar de mig, och det ska bli så jävla skönt! Tills dess går jag och hukar mig om nån försöker krama mig, springa och gå fort är inte att tänka på. Blä.
Hår mood: Jag ser just nu ut som Kalle på kaviartuben i håret. Just i detta ögonblick. Nyvaken och en frisyr from hell. Syssla för dagen: Jag ska åka och jobba.
Bara en sån dag idag, när man egentligen bara vill krypa ner under täcket och tycka synd om sig själv.

shiiiit kort hår

Nu kommer det ny frisyrbilder från toan!
Jag har allvarligt shiiitkort hår men jag trivs bra i det hitills, no regrets. Jag ser ju nöjd ut! Funderade ett tag på om det ser riktigt pojkigt ut och ja det gör det ju. Men jag får börja använda kjolar mer IO).

Mina lockar tar sig igenom ett kort hår likt förbannat.

Som sagt var...(mj-näsa ju!)

Nu ska vi svulla mat och se på film. L har åkt till pappa på landet och jag saknar henne redan :(.
Ha en trevlig kväll alles.

blandade bilder

Idag är ingen bra skrivardag, därför pular jag in lite bilder istället. Ja, jag har klippt mig och nej, det blev inte så kort som jag ville. Frisören tyckte vi skulle "lugna" oss en smula, tills nästa lördag (om jag insisterade då med) ...ska nämligen tillbaka för att färga det. Har ingen bild men jag ser ungefär ut som Michelle Williams i (på) huvudet just nu, möjligen är mitt lite längre...fast kortare ska det bli. (bild kommer)


Godnatt och förresten, se Surfs Up om ni får chansen, snyggt gjord film :)













Våra katter slappar hemma med vridna ben.

Angelica & Jan (bror nr 2)

Sötaste gullungen Joel (bror nr 1:s)

Bror nr 1 och trött älskling hugger in på Willys cola.

Bästa Leis och lillskiten Joel

L hemma på bordet , en kattrumpa under.

Ny frilla?

Jag är :



- Glad
-Ledig
-Fullproppad med grapefrukt (ljuva frukt)
-Taggad att klippa mig på lördag.

Jag har fått ett akut behov att bli av med allt hår på skallen. Så medan jag var modig, ringde jag och bokade en tid hos frissan i Gbg. På lördag sker det, då åker skiten av. Jag är så plågsamt trött på mitt hår just nu att jag inte vet vad. Från att jag började nagga i det när jag hade långt, så har det bara blivit kortare och kortare för varje gång jag är hos frissan. Och nu är det dags för da ultimate killklippet.

Nåt i stil med detta hade jag tänkt mig:































Sedan ska det vara superplatinablont förståss.





eller.......





Den sista bilden är lite så jag är klippt idag, bara att jag aldrig orkar göra iordning frisyren. Vilket är en frisyr i onödan. Jag är mest sugen på den översta bilden faktiskt. Återkommer med bild efter påsken, kanske är det med tandgnisslan och ånger.


Glad Påsk önskar jag i alla fall er alla :)

(jag åkte inte till Gbg idag, jag fick ett sött mail från min raring, där han bad mig skriva snällare om honom i fortsättningen hoho).

Kasslernatt (depp)

Klockan är 03 och här sitter jag i natten och äter kassler med kniv från paketet och dricker påskmust direkt ur flaskan. Trashstyle men oh så gott.

Jag är nedstämd. Trött och grinig.
Emil var så jävla korkad förrut. Han betedde sig korkat och jag tog illa upp. När det gäller min pappa så tar jag illa upp.

Min bror heter samma namn som min pappa, fast i mellannamn. Emil läste hela hans namn på nåt papper som låg på bordet, brast ut i gapskratt och sa mellan flåsen : "va?! Skojar du?? Heter Johan XXXXXXXX?? Hahahahaha!...
Jag kunde hålla mig i och för sig. Jag sa att min pappa hette det, men då jag hade redan hunnit bli grinig.
"Jaha, ja".

Sen åt han sin macka, plockade ur diskmaskinen, visslade in sig i duschen och kom ut i köket, krafsade mig i håret "ömt" och sa att han går och lägger sig.
"Gör du så" svarade jag.
Och jag sitter här än, funderandes över hur vissa människor bara är. Ja, jag älskar honom otroligt mycket, jag är lycklig och trygg och vi bråkar sällan. Men jag blir ibland lite störd över hur man märker vissa saker som man aldrig märkt förrut.

Ibland förundras jag över hur pass lätt han skakar av sig saker. Det är förmodligen mer hans nonchalans till vad som hände jag blev mest sur över. Jag tycker han kan vara okänslig. Samma sak som nu, med de här hemska morden på de två barnen. Jag grät till nyheten framför datorn, läste, läste, ojade mig ....och ja..sen när man bor med någon kanske man vill prata, diskutera ochl ventilera lite..., hur jävla sjukt det är i den här världen och yada yada....INTE en reaktion från karln. Han ser ut som vanligt och säger "japp. det är hemskt. Men vad ska vi äta i dag? "
Nåt i den stilen. Det enda jag verkligen har sett som han lappar ihop för är djur som far illa. Då rynkar han i hop ansiktet och ser lidande ut.Att han äter fiskpinnar idag är ju en helt vansinnig grej när jag tänker efter...för egentligen borde han falla i gråt så fort jag tar fram Findus-paketet.




Skit samma. Åter till min pappa och hans (i Emil i Lönnerbergas ögon fula och skrattretande) namn:

Jag har sagt hans namn, och berättat hans historia för Emil men eftersom han inte lever idag så nämns han inte speciellt ofta. Men nog har jag berättat.
Saken är den att för mig är min pappa helig, helt jävla helig för mig. Det blir kanske så när han dog i från oss så tidigt som han gjorde. Han levde aldrig riktigt i mitt liv som jag minns, jag vet bara att när jag tänker på honom så blir jag alldeles varm innuti.
Jag lärde aldrig känna honom som jag kan minnas det, förutom till hans namn och på de kort som finns tagna på honom. Däremot har jag varit flera gånger på ställen där han brukade vara på, där han föddes och där han dog. Och jag går runt och tittar på saker som han gjorde. Jag inbillar mig att han såg på sakerna som jag ser dem, och jag tänker speciellt när jag är på mina pappa-resor att jag faktiskt idag är äldre än han blev, och hur jävligt allt måste ha känts för honom.

Jag tittar på min storebror och ser min pappa i honom, speciellt när alla säger att de är så lika...ja då är de det för mig med. Och jag har alltid gillat det faktum att han bär hans namn i sitt. Lite underligt så bär både jag och min bror på drag av en form av melankoli i botten någonstans och detta är tydligen en pappa-egenskap har vi fått höra. Han hade också den sidan som en extrem kontrast till hans nästan maniska energi-glädje-ubersociala-sida (det där har jag däremot inte fått :(.
Jag har såklart vissa drag från min pappa och vissa från min mamma (som resten av världen), och min bror detsamma...däremot har min bror fått fler och mycket mer påtagliga egenskaper från honom än jag ... jag har ibland känt mig avundsjuk på honom för det....Wierd you say?

En egenskap som alltså egentligen inte alls är så värst positivt känner jag ändå stolthet över, bara för att det är från honom. Och att både jag och min bror har en klart speciell jobbig sida som få förstår sig på... är också nåt vi delar, och vi delar den med vår pappa. Vi har ärvt det där från honom. Min bror ärvde dessutom hans namn. Jag skulle inte vilja byta bort den jag är för något i världen. Jag är skitstolt över att vara XXXXX:s dotter.

Så nej, han hade kanske inte världens finaste namn för vissa, men det är sannerligen inte världens fulaste heller och för mig är det skit samma. Jag älskar det namnet bara för att.
Och han var min pappa och att den person som jag älskar idag och bor ihop med skrattar åt hans namn gjorde mig ont :(. Jag blev ledsen och jag tror inte ens att muppen begrep det.
Det är inte en världsgrej, ett major problem i mitt liv detta. Det är bara en typisk känslosak som jag var tvungen att sitta uppe till tre, med påskmust i glaset och en kassler i munnen för att bearbeta.



Nu ska jag :





I morgon åker jag till Göteborg som planerat, men nån gullig avskedslapp på köksbordet kan han fetglömma.

Bebis behöver pulver

I september 2007 vägde denna katt knappt 2 kg. Vad hände?

Myyyys

Påsktårta med Oboy chokladsås och påskgodis från Willys på

Damen är hemma :)
Hon fick mig att baka "påsktårta". Utan att handla innan. Det blev 3 ägg, det som var kvar av socker och lite annat grejs i. Påskäggsgodis funkade bra som garnering. Se så god den blev.... Vi åt även en traditionell påskmiddag i förväg (tacos och chokladkaka) och sen mös vi ner i soffan och tittade på :



Den var halv (30 %) rolig, halvlångsam, och lite småpinsam. Men L verkade gilla den, för att inte tala om Emil. Han skrattade nog mest, kraken. Enchanted och Monthy Python. Jag säger då det.
NU ska vi hämta lilla M från skolan, hon ska husera med L hela dagen idag, kanske får jag jobbet gjort om jag barrikerar mig i köket.

Kram och mest till Emil :)

Min stora (lilla) kärlek

Lek.

"Ok mamma, NU, drama!!!!! energi och vrak i samma säng.

"Å nu, nu gör vi allvarlig min,arg!! "
Gick åt pipan...

just det ja.....

No moore. Nu är det allvar. 53 kg är 2 kg för mycket på min korta kropp. Emils goda pastasåser har gjort sitt i detta hus. Nu är det ordning och reda.
Klart slut.

söndag

här sitter jag och har nyss torkat bort kaffe som jag råkade spruta över hela tangentbordet och skärm. Ett galet roligt inlägg på en blogg fick mig att råskratta, trots att jag är nyvaken och egentligen är på ett surt morgonhumör.
Skadeglädje är skoj, och när någon skriver roligt, ärligt och vansinnigt = skrattattack.

Nu är jag iaf sansad, och ser att den här söndagen inte kanske bär med sig nåt jättehalabaloo, värt att skratta vidare för.

Ok, en sak ......som är vansinnigt skönt : L kommer hem idag, och det ska bli helt underbart att sno lite kramar, jag har inte haft henne hemma nu på 3 (!) veckor så nu är det akut. Hon ska hem, och jag ska vika ner mig i hennes säng i natt och sova ihop med henne som jag rätt ofta gör när hon kommer hem. Antingen det eller så knör hon sig ner hos oss. Efter xxx ggr avslitna täcken som konstigt nog alltid råkar drabba stackars Emil..sedan tycker jag iofs att hans 20 cm sängyta inte borde vara nåt att gnälla om...så är det just det han gör :). Det suckas, mumlas på skånska att det är kallt. Lägg till två katter i sängen varav den ena väger sina modiga 9 kg, så kan man teoretiskt förstå att det blir trångt. Vi märker dock inget, jag och L. Men men, jag har ju nu förstått att vi tar både täcke och all plats i sängen, alltså tar jag oftast och dyker i L:s säng istället. Sover som en gris i hennes rum, det är nåt visst med barbiegrejer och rosa attiraljer. Det är mys =).

Mindre skoj : Jag ska sitta och göra egenkontrolls-programmet idag. Orkar inte ens gå in på vad det är, bara att det handlar om jobb, det handlar om dokumentation och det handlar om antal timmar vid datorn. Suger....:(

Perellikvinnan vann i går. Okej.

Idag är det melodifestval och det är ju höjdpunkten i vårt patetiska lilla liv.
Mitt iaf.
Jag tror Emil tittar för att hålla mig sällskap mest, för att göra mitt lilla schlagerhjärta glatt, men ta mig tusan om inte fötterna trummar mot golvet när "Just a minute" spelas...
Nu har han har satsat 200 spänn på att den vinner. Nu är han engagerad till tusen, och alldeles nyss kom han ut och frågade ivrigt när vi ska börja med maten . Ögonen lyste på det där schlagerusiga viset (känner igen det miles away), och han gnuggade handflatorna mot varandra när jag påpekade att det nog kommer bli spännande i kväll.
"jaaa" sa han på låååång skånska och gick väldigt nöjt ut i vårt påskpyntade vardagsrum (visslande muntert) för att spela lite mer krigsspel på lilla PS. Han är så mogen min älskling.

Vi har påskpyntat. ÖB is the shit. Billiga gula saker och svarta tuppar. Jag pyntar för min L:s skull, hon gillar sånt. Själv gillar jag påskfärgerna. Vi köpte en sekatör för 15 spänn, en kexchoklad för mitt blodsocker (som snart 33-åring är det full koll på sånt), och sen åkte vi ut i skogen (nåja, en äng brevid en väg). Där snodde vi björkris. Emil har den klart högsta moralen av oss två, han svär minst och han äcklar sig minst. Han tycker om att betala skatter, han gillar inte att ladda ner musik och film olagligt. Jag är tvärtom, fuskar gärna där jag kommer åt, och har en ganska obefintlig moral för det mesta. Jag svär dessutom mycket mycket mer, och gillar att tänka ut de mest äckliga fantasierna. Ibland klarar inte E av att höra, utan lämnar rummet med "fy fan vad du är äcklig ibland alltså". Jag tar det som en komplimang.
Tillbaka till ängen. Jag klippte av grenar, han samlade på marken. "Man får inte klippa..."
-Nej jag vet. Men de är finare här uppe. Dessutom borde kommunen tacka mig för att jag filar på deras träd, jag har hört och läst att träden mår bra av att bli beskurna."
Vi nöjde oss ganska snart iaf, och nu har vi påskris lite här och var. En av katterna drog nyss ner en stor vas med ris i marmorgolvet, det gick en flis både i det, och i vasen. Jag svor i vansinne och jagade djuret för att låta det skåda ljuset, Emil sa "ajabaja" lite lugnt och sopade sedan upp röran.

Nu är det fridfullt i alla här hemma. Jag har slutat koka katt och förbereder magen och huvudet mentalt för maten. I morgon börjar jag diet, i morgon ska det där pulvret som stått här i en vecka börjas tas. I kväll ska det frossas!

ha en trevlig kväll alla, kram kram i yran.

Ps. självklart hejar jag på röda kavajerna, vilka hejar ni på? (like i care :)

pip.


var tvungen. bara så ni vet exakt hur bored jag är just nu.

SOMMAR

JAAAAAAAa...nu blev det bilder. Jag är uttråkad, trött på kyla och saknar både L och sommaren så jag nästan vibrerar här på stolen! DAMN.
Jag tittar på bilden och ser båda, den osar sommar så jag vet inte vad. Dröm er bort, och håll tummarna för att sommaren snart ska visa sitt lilla vackra tryne igen...

Nu ska jag nanna. Eller läsa en bok åtminstone. Jag läser boken "Dolly Parton-En smart blondin". Vilken böna hon är, love her!

hår

Hår Hår igen. Snörp på munnen.

På tal om
mitt hår förresten. Trassel som ses, och även om kortet är från i somras så ser det likadant ut nu. Trassel. Slitet. Bläh. Mitt hår trasslar sig lätt.

Jag sitter i köket och min älskling har åkt till jobbet. Min lilla L är hemma igen ;), fast denna vecka är hon hos sin pappa och jag lääääängtar tills hon kommer hit. Smög iväg till skolan i går för att träffa henne en sväng, men jag var kanske inte den mest populära i skolan när alla kompisarna stod runt omkring hehe.

Min broder och sambo och bebis i magen och Joel (gullungen som aldrig får mitt vykort) har köpt hus och jag är jätteavis. Såklart. Jag vill också flytta. Saknar trädgård, ja jag saknar balkong tom för det har vi inte heller. Saknar jeans på benen just nu också. Och borste till håret, som lever sitt eget liv om morgnarna.

Annars, ni andra: Lever ni & mår bra?

orättvist

Här är min lilla goding just nu:

Fuerteventura yah man

Här är mina päron just nu:

Mauritius yah man

Jennie:

Det suger yah man.

Dessutom har jag blivit dålig i magen till råga på allt. Nu ska jag vila och tycka synd om mig själv ett tag.

Maskerad och goding på vift

Jag sitter och trummar nervöst med fingrarna just nu. Min lilla älskling sitter på ett flygplan med farmor och farfar (världens bästa) på väg ner till Kanarieöarna och de ska ringa bumsan när de kommer ner. Jag, som inte är en stor fan av att flyga själv är såklart nervis men jag försöker lita på statistiken. Det måste man.
Själv är jag extremt klaustrofibisk, bara tanken på att klämma in mig i en hiss gör mig kallsvettig. Flygplan är ungefär på samma skala. Jag har faktiskt flygit en hel del förr i tiden, men den sista gången jag gjorde ett försök (2 år den) så slutade det i ett bryt. Jag fick inte åka med, eller vad jag minns iaf. Allt var en dimma från att jag gick in på Landvetter tills jag satt hos läkaren en timme senare.

Mitt sunda förnuft säger en sak, min kropp reagerar annorlunda. Hur som helst, jag har den rädslan och det är jag som måste bearbeta den. Jag vägrar låta den ta över min dotters vardag dock, och därför uppmuntrar jag henne (mot all logik i min skalle) att flyga. Hennes gulliga farmor frågade om hon fick ta med henne på en tripp och det var självklart för mig att hon fick. Dels finns det nog ingen annan som jag litar på så mycket (när det gäller L) som hennes farmor & farfar, dels är det otroligt tacksamt att bli bjuden på en resa till solen. Så nu sitter de och puttrar fram däruppe.
Jag tänker sitta hemma tills de ringer :).






I lördags var det maskerad. Hejudamej säger jag. Mest om dagen efter, för det var en baksmälla som hette duga. Ganska vanligt i mitt fall. Själva maskeraden var trevlig, organiserad till tusen (Louise stod som en överdopad mimmi pigg och hytte med papper och händer, ja hon tuktade folk till ålydnad, vilket är imponerande när folk är fulla). Allra mest impad blev jag av att vi fick kladdkaka, grädde och kaffe klockan elva på kvällen. Man är inte bortskämd med sånt när man super haha.
Vi lekte lekar. . . . (tack Louise igen). När leken "håll en galge mellan benen, en krona i ditt öga och GÅ och brumma som en bil" startade, tackade jag och min ultrakorta pirat/porrkjol för sig och gick ut och rökte en cigarett. Jag är inte den som gör allt för konsten.
Jag var en rosa pirat, Emil var nyrik Texasbo/mexikanare/pimp (vi kunde inte enas) och var så fett snygg i sina utsvänga brallor, sina pilotglasögon och sitt brunkrämsinsmorda öppna bröst. Ja det var en härlig kväll.
Vi dök ner i bäddsoffan runt tre, jag vaknade av en sol som strålade obarmhärtigt in genom fönstren, satte mig upp, såg mina armar och bröst vara starkt rosafärgade (min piratdräkt var inte av högsta kvalitè), och kände att det dags för besök på toa.
Jag är typen som måste kräkas när jag druckit sprit. Vilket jag gjorde, båda delarna. Det var tom en sån misär att vi fick stanna 3 gånger på vägen hem för att jag skulle få ...tja...ta en paus som vi säger. Jag mår så otroligt mycket bättre efter, men det suger duktigt att stå utanför en lantkyrka klockan halv elva på morgonen och se solen göra klart intressanta reflektioner i det som kommer ut... blä, visst är jag rätt äcklig? haha.. men sen mådde jag som en sol, och vi stöp i säng när vi kom hem.

Hur som haver, tack Lollo & Henrik för en jättekul fest :)